Därför att:

Eleverna ska lära sig principer och koncept om hur datorer fungerar generellt. Inte bara “The Apple/Microsoft way”.

Skolan spar pengar då alla program är gratis. Det behövs ingen “licensansvarig”.

För en mer jämlik skola. Eleverna ska kunna använda samma program
hemma som i skolan oavsett ekonomisk status. Datorerna kan göras mer
tillgängliga för eleverna genom att fler datorer kan köpas in för pengarna som sparas på frånvaron av licenser.

Bättre kontinuitet i undervisningen då lärarna inte är beroende av Apple/Microsofts produktcykler och eventuella nedläggningar av produkter. En programvara som är open source (öppen källkod) kan skolorna själva vidareutveckla och fixa till efter egna behov.


Dessutom:

Datorer och tillbehör kan utnyttjas under en längre tidsperiod då målsättningen i Linux är att drivrutiner för äldre hårdvara alltid ska fungera vid en uppdatering av operativsystemet.

Eleverna lär sig att samarbete är viktigt då de ser avancerade program som bygger på öppen källkod och är utvecklade av tusentals olika personer tillsammans.

Det blir möjligt att experimentera mycket mer med olika datorer då programvaran inte är knuten med licenser till en enda specifik hårdvara.

Linux används i oerhört många produkter, allt ifrån smarta kort till stora servrar på internet. Att kunna Linux är en värdefull kompetens och kommer troligen att bli ännu viktigare i framtiden.

Främja innovationslusten hos eleverna genom att Linux bygger på öppna standarder. Produkter som följer en öppen standard kan tillverkas av vilket företag som helst (utan licenskostnader) och ändå vara kompatibla med varandra.

Hur ska det då gå till rent praktiskt?

Ge alla elever/lärare var sin bärbar dator med Linux och låt dom behålla den!
Tack vare Microsoft och deras kontinuerliga ström av nya och icke bakåtkompatibla programvaror så går det att köpa in nästan nya datorer (2-3år gamla) för en spottstyver.

Förslagsvis från åk 3-9.

Behövs inga “datasalar”, eleverna kan använda sina datorer i alla klassrum som ett redskap precis som penna och papper.

Ge alla elever/lärare tillgång till web-mejl via nätverksleverantören. Med största sannolikhet så kommer ingen sakna Outlook.

Webbaserade läromedel och administrationssystem (typ Infomentor/Schoolsoft) som är oberoende av operativsystem.

Central Linux-server där elever och lärare har egna Git-konton för att lagra filer (http://git-scm.com).
Genom att använda versionshanteraren Git så kommer användarnas filer att sparas både på servern och på egna datorn.
Principen med Git är att man allltid arbetar med filer på egna datorn och därefter skickar uppdateringar till Git-servern.
Som en positiv bieffekt så lär sig eleverna att använda Git!

BYOD – Bring Your Own Device
Gör det möjligt för eleverna att använda sina egna telefoner/surfplattor/datorer i skolan och med full tillgång till IT-miljön.
Trådlöst nätverk som täcker hela skolan är självklart.

Länkar till där Linux används i skolan runt om i världen:

Norge

http://www.skolelinux.org/

Taiwan

https://dot.kde.org/2013/10/02/ezgo-free-and-open-source-software-taiwans-schools

http://ezgo.westart.tw/ezgo11/

Sverige

https://www.kth.se/csc/it-support-csc/environment/linux/linux-1.36790

http://larmiljoer.regionline.fi/?p=149

Finland

https://openbothnia.wordpress.com/

https://publications.theseus.fi/bitstream/handle/10024/26942/Forsman_Jean.pdf?sequence=1

Frankrike

http://libregraphicsworld.org/blog/entry/the-complete-story-of-paris-8-university-going-for-krita-blender-natron

USA

http://www.pennmanor.net/techblog/?cat=69

http://blogs.kqed.org/mindshift/2014/06/why-arent-more-schools-using-free-open-education-resources/